
Det ska erkännas, jag saknar bröst. Såg just ett par nygjorda sillisar på okänd tjej på fejjan och det ta mig tusan om jag inte fick en trånande blick. Jag förespråkar ofta och gärna rumpans överlägsenhet i jämförelse med bröst, ett billigt försvarstal till mig själv. Mamma har en imponerande barm, en barm jag hoppades på att få ärva, Men ICKE.
Förut fick jag i alla fall det näst bästa, känna på bröst. Under min semibisexuella tid i USA fick jag känna på bröst. Ronja lånade ut sina vid nödtorft. För tillfället umgås jag dock mest med män och dessa är som bekant bröstlösa.
Nu gråter vi en skvätt och går sedan vidare. Det finns en hel värld där ute, full av komplex att sätta tänderna i!
2 kommentarer:
har ju sagt att jag vill bara se rumpan!! :) ha ha ne men allvarligt så klart jag vet the diehl med os to the wald...men av respekt till sabin så väljer jag att inte skriva nåt om han :) du ska se vad erina kommenterade i ett foto som jag hade på fejsb ha ha....
Oh, the horror!
Skicka en kommentar