Vad var modern människa har i sin ägo

Mobiltelefoner är stundtals vedervärdiga apparater som förtjänar bannlysning och tortyr. Ett bra exempel är när djävulspåfundet signalerar att det är dags att pallra sig upp klockan tio på en bakistorsdag. Igen och igen och igen och igen. Jag ville hemskt gärna slänga en persons telefon hårt hårt hårt hårt i väggen denna morgon. Tur är det väl att man kan välja vad man vill vakna till. Själv slår jag varje morgon upp ögonen till det extraordinära stycket musik "Så länge skutan kan gå" av Evert taube.

Ibland är dom bra, mobilerna alltså. Ett särskilt fint minne jag bär på inkluderar mobilkontakt. För att göra en kort historia lång så har jag en, för det mesta, intelligent och fin vän som heter Emma. Emma och jag är ganska lika varandra. Vi räcker upp händerna mest av alla, höjer oss själva till skyarna dagligen och bestämmer gärna allt. Riktiga översittarfittor skulle man kunna säga. Till vår approach hör det också till att sitta med i diverse föreningar och styrelser. Emma är styrelseordförande i elevrådet på vår skola och har således utvecklat en gedigen relation till vår gymnasiechef Thomas Berglund. Thomas heter också Emmas sugardaddy som tyvärr bor på annan ort. När Emma inte är i skolan och spelar viktig kan hon ibland släppa lös på allvar och unna sig en bag n´box eller två. Någon gång i höstas får hon till en riktig karatefylla och kvällen till ära befinner sig sugardaddy Thomas i Umeå. Emma är trots allt inte mer än mänsklig och blir precis som du och jag kåt, våt och dum i onyktert tillstånd. För att få sina lustar tilfedställda skickar hon iväg ett sms till sugardaddy Thomas där hon utrycker hur attraktiv hon tycker att han är, att hon är berusad samt att hon skulle vilja spendera natten med honom. Pilsk och otålig väntar hon på gensvar men får inget, bestämmer sig för att checka utkorgen så att hon verkligen skickade iväg smset och upptäcker till sitt förtret att hon precis försökt ragga upp vår gymnasiechef. Emma skämdes och kammade varken hem sugardaddy eller gymnasiechef.

Jag skrattade hårt, rått och länge då historien framkom.

En halkig räv

Vi bor ju sannerligen på norra delen av halvklotet, detta blev jag påmind om i dubbel bemärkelse idag. Graciös och smidig är vanligtvis INTE ord man sätter i samma mening som Lisa Diehl och i synnerhet inte idag. Mitt på norrlandsgatan, i morgontrafiken, drar jag en minnesvärd vurpa. Jag ligger platt på rygg framför otåliga bilister och viskar okristligheter, sträcker upp en hand för att signalera att det är lugnt (i vaga ögonblick tror man att folk bryr sig) och vacklar generat därifrån. Jag hann knappt avsluta tanken "Jävla kuk Norrland" när en räv kutar förbi. En RÄV dyker upp från ingenstans, passerar mig bara några deci ifrån och fortsätter sen raka spåret mot vasaplan. En rävjävel goddamnit!! Det var kul. Gud spelar mig många spratt.

Tanten i mig

Varningstecknen har varit där. Det började med ett osunt intresse för korsord och P2 på radion. Men nu har medelålderstecknen nått sin absoluta peak. Igår kom jag på mig själv med att stå och smalltalka med grannen om hur förfärligt svårt det är få en tvätttid, hur hänsynslösa människor är som snor andras tider och vilket projekt det här med tvättandet är...på mitt jävla initiativ!! Dessutom har min visdomstand börjat göra ont och jag har lagt ner min själ i att försöka bli världsmästare i Harpan. Nytt rekord är satt: 97 sekunder och 7864 poäng. Trots min ringa ålder visar jag onekligen symptom på tant. Utvecklingen har utan tvivel gått fort fram om man jämför beteendet från förra inlägget.

Bokrean startade inatt och satan i gatan vad taggad jag är! Jag ska knuffas, rivas och slita för att komma över det jag vill ha.

Vackra varelser..NOT

Jag har en väldigt fin vän som jag älskar, beundrar och skrattar åt och med. Kärt barn har många namn och därför är det fritt fram att kalla henne sillen, Johwal eller Yohanna. Men på rikitgt heter hon Johanna Wallin. Jag anser det viktigt tillägna denna människa ett eget inlägg då jag tillsammans med resten av världen är övertygade om att detta är kvinna vars fotografi-skills kommer ta henne till skyarna. Med andra ord så vill jag att alla ska veta att vi är grymt tjenis. När vi började gymnasiet hängde Johanna först med mindre vettiga människor innan vi upptäckte varann. Vi blev radarparet nummer ett, piff och puff, helan och halvan, humle och dumle. Många dagar skrattade vi så att tårarna sprutade, pucklade på varandra till fördärvet och ägnade oss åt diverse andra okvinnliga men energikrävande aktiviteter. Vi utförde briljanta stunts i skolkorridorerna, hängav oss helhjärtat åt matkrig på professionell nivå och gick alltid på helg med nya häftiga blåmärken. Därför ansåg vi det också som fullständigt bortkastad tid att lägga ner energi på vårt yttre.

Beach 2008

För nästan exakt ett år sedan skrev jag det här mästerverket till dikt. Nu knackar snart Beach 2008 på vår dörr och det är onekligen dags att slå slag i saken och i år uppfylla tidigare krossade drömmar. Det här ska bli sommaren då dikten slår in.

Beach 2007

Vid det här laget skulle jag haft muskler hårda som sten
Biceps att klämma på, beundransvärda ben
Håret nyklippt och sommarblont
Hela jag, en perfekt front
I sommar, Bettnäs okrönta drottning
På Umeås köttmarknad skulle jag villigt hänge mig åt professionell blottning
Stenhård disciplin skulle ta mig till mitt mål
Blossom, du är min idol
I år var året då jag äntligen skulle inviga min tangatrosa
Jag såg slutet på att med bullmagen gosa
Min älskade standardmjölk skulle kastas ut
Drick din fiskleverolja och njut!
Celluliter skulle vara ett minne blott
Ordet som bäst skulle beskriva mig var flott
Nej, i år blir ytterligare ett år som en blek medelmåtta
Jag satsar aphårt på Beach 2008

Till mamma

Försök inte lura mig kvinna, jag vet nog att denna för allmänheten öppna blogg läses även av dig kära moder jord. I ett försök att förklara och i viss mån skylla ifrån mig vill jag dock påpeka att jag som bekant har en vild fantasi och att allt som nedtecknas är fritt fram för fri tolkning. Trots att du förmodligen skulle hävda motsatasen vid konfronterande är det med obehag jag misstänker att du gjort denna sida till bokmärke. Men mamma lilla, have no fears, jag ÄR vid mina sinnes fulla bruk. Och till alla er andra vill jag ge några lugnande ord: Jag lovar att inte exkludera några okvädningsord, förnedrande sanningar eller utelämnande fakta trots detta något skrämmande uppvaknande!

För övrigt så har de två senaste dagarna varit till belåtenhet. Agnäs alpina center (dvs. tre nedfarter plus värmestuga) haft äran att besökas av pro-hoe-lisa, en slalomstjärna med lysande framtidsutsikter om du frågar henne själv. Det var åtminstone vad jag trodde innan Oskar Moodförstöraren Fredlander dök upp och fick alla oss andra att känna oss som karaktärerna man skrattade åt i sällskapsresan. Det är dock med viss stolthet i rösten som jag för er vill berätta att jag klarade av att åka baklänges nedför hela barnbacken och att dödsfarliga hopp klarades av med bravur (tolkningsfråga). Självklart hade jag snyggast outfit i backen men vad folk inte visste var att jag om möjligt var än mer attraktiv under vita täckbyxorna och haglöfsjackan, mitt turkosblåa helly hansen underställ är nämligen något utöver det vanliga. I ett desperat försök till uppmärksamhet klädde jag helt sonika av mig i bussen på väg hem men fick alltför svaga reaktioner, dom lata jävlarna till medpassagerare hann knappt stiga på bussen innan snarkningarna tog vid. Tyvärr bröts det inga ben eller nåt annat sånt coolt men Malin och Liv bidrog onekligen till dagen då liften deras släppte, bara sådär. Lugnt och stillsamt stod dom i liften då plötsligt, och utan förklaring, ankarjäveln släppte helt och hållet och damerna graciöst slog ändorna i backen.

Onsdag kväll var som väntat exceptionell även om inspelningensmaskinen som vanligt linnehöll smärre luckor. Det dracks alkohol, åts renballar och dansades (inte med på inspelningen). Systrarna Diehl(Ronja du räknas också dit) var överförfriskade och heta vilket naturligtvis resulterade i hemkammning. Som bekant kan jag konsten att inte vara bakfull vilket tydligen är ett otroligt störningsmoment för vissa. Jag pratar naturligtvis om Björn-mannen som inte lärt sig att uppskatta en frisk bris i fotogenångan eller upplyftande smalltalk. Idag har jag genomlevt en första hjälpen kurs ledd av en minst sagt märklig seriefigursliknande man i gore tex kängor och camel toe.

Värmen håller nu på att ta kol på mig och det dags att äntligen få slita av mig mjukisarna och reveala what's underneath för mina kära kvällsunderhållare- dom legendariska helly hansen långkalsongerna.

En sann ölkille

Vid tiotiden stegar jag in på Luddes rum för den sedvanliga nattningen. Ludde ligger och filosoferar i sin nya Norrlands guldmössa, han är så stolt att han pöser över. Ounvikligt glider vi in på samtalsämnet öl. Jag frågar Ludde om han någonsin druckit öl och elvaåringen ifråga kollar på mig som om jag vore dum i huvvet. Gladeligen berättar han om när han och kompisen Elias smitit in i bastun i huset i Ammarnäs när de vuxna gått ut och hällt i sig ölslattarna, minst tjugo stycken om man får tro Ludde (Om man får tro Ludde har han även smakat alla ölsorter i världen dvs. Norrlands guld, Spendrups och Zeunerts). För att göra kvällen fulländad gjorde han som var öldrickande norrlandsbo bör och slog lite öl på bastuaggregatet, för den goda luktens skull hävdade han. Vidare la han till att det minsann bara är riktiga ölexperter som vet sånt.
Ludde kommenterar upplevelsen:
-Jag är en tålig grabb jag.
-Och det är ju bra, för jag ska bli en ölkille när jag blir stor.
-Inte snusa, inte röka, bara dricka öl.

Elva år gammal och redan så bevandrad inom alkoholens mystiska värld. Vad gick snett? Hur ska det sluta? Vem har han att skylla? To be continued...

Föressten så går det nu att lämna kommentarer på denna blogg så please feel free to do so!

Ingredienser för ett lyckat liv

Man brukar ju säga att en kvinnas väskinnehåll speglar hennes personlighet så varsågod att spekulera i min:

-Plånbok
-Kalender
-Två mobiltelefoner
-Cykellysen
-Lönebesked
-En Carlsberg Hof kapsyl
-Läppsmörja
-Pennor
-Suspekt nässpray från Thailand
-Två Linskoppar
-Tändare
-Kapsylöppnare
-Skoputs
-Isskrapa
-Snusdosa
-Handkräm
-Färdigfrankerat vykort med Timrå-slogan
-Oidentifierbart lock
-Broschyr om Yasmin p-piller
-Vit eyeliner
-"Klassiska drinkar"-häfte
-Anteckningsblock
-Telefonnummer på lapp
-Dagsordning från Balkommiteén

American flow fo sho

Vad i hela fridens namn finns det att visa upp i Umeå? Amerikanarna Brendan och Jennifer( som jag för övrigt aldrig träffat förut) paid a visit in Umeå över helgen och som den goda medmänniska jag ju faktiskt är tog jag jobbet som värdinna. Men åter igen, vad hittar man på med två bevandrarde boston-bor i staden som gud glömde? Min plan var att så fort som möjligt supa ner stackarna och hoppas på det bästa. Visar sig dock att Brendan är straight edge och Jennifer not too into drinking. Det blev trots allt en bra kväll med redlöst berusade vänner på Scharinska, en snabbtitt in på invito och schlagerdängor på två våningar. Vid tvåtiden lämnar jag av besökarna hemma hos mig, går hem till miljonären och kollar på mjukporr och dricker skumpa. På lördag intoducerar jag sparken för mina kära vänner och vi ger oss ut på en fyra kilometers tur på blankisen, Brendan och Jen på spark och jag på Luddes begagnade barnskridskor, en fullträff. På lördagskvällen kallade arbetet med allt vad det innefattar. Just denna kvällen innefattade det fett med slagsmål plus en annan otroligt underhållande anekdot. Vid tretiden, när vi alla är klara med barstädningen, disken och kassaräknandet, upptäcker vi att en av toaletterna fortfarande är låst. Vakterna lirkar upp låset och tadaa..redlöst full man i tjugoårsåldern sitter på toastolen och sover, inte så himla kul tänker ni. Lite roligare är det om man tar med i beräkningen att mannen i fråga hade byxorna neddragna och hade gjort tvåan precis innan han somnade. Tio spänn och jag säger vem det är.

Idag har Amerikanarna, familjen Diehl och Maxime besökt gammlia där utställningen om Sebastian var sjukt gripande. Bör definitivt ses. Joachim Schmids fotoutställning var inte pjåkig den heller. Bland alla hundratals bilder minns både Maxime och jag fittan, en liten oansenlig bild där man, om man kollade riktigt noga, förstod att det var just en fitta. Och då såg vi utställningen vid olika tidpunkter. Det är märligt vad som fastnar. Efter det bjöd mamma och pappa på sockerchock och java på sjöbris och som avslutning på jenkarnas vistelse blev jag bjuden på middag på olles, väldigt autentiskt och svenskt tyckte vi alla tre. Nu är jag utmattad och less på att vara snäll.

Underlivet

Det är något allvarligt fel på mitt underliv. Utebliven mens och inkontinens stavas det. Inte en droppe mens har lämnat min vagina sen början av december, desto fler droppar oönskat urin. Min kropp har fått allt om bakfoten, hallå kropp, det är femtioplussare som befinner sig i klimakteriet som byter tamponger mot tena lady! Mitt inre system har skapat en evil pakt mot mig. Jag traskar omkring som en fullt fungerande människa när plötsligt, och helt utan förvarning, jag känner att jag måste urinera. Och ingen förvarning får man, what so ever! Tycker min kissblåsa att jag måste kissa, ja då måste jag kissa, på stubinen. Vanliga dagar är jag en mycket frekvent toalettbesökare. På helger och andra dagar spenderandes på krogen är jag the queen of peeing, V.I.P. gästen på dass numero uno. Så har ni frågor och funderingar angående Umeå stads offentliga toaletter så är jag mer än glad att kunna stå till tjänst. Jag kan nämligen skryta med att vara en mycket bevandrad och allmänvetande toalettbesökare.

För övrigt så var den befängda högtidsdagen alla hjärtans dag en mindre succé. Trots mitt tillstånd som fri, ledig och tillgänglig lyckades jag kamma hem hjärtbakelser, tio rosor och två askar choklad. Jag kan bara anta att det är min förtjusande approach, charmiga leende och looking-for-love-glansen i mina ögon som hjälpte mig.

Som min lillebror skulle ha uttryckt sig: So long suckers!

Two girls one cup

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

Hur sabbad är du?

Den här listan hittade jag hos Ronja som snott den från Julia

Hur party är jag?

(x)Däckat
(x)Spytt
(x)Vaknat hos en främling
(x)Tappat bort mobilen (fast fått tillbaka den)
(x)Haft minnesluckor
(x)Tagit emot alkohol från en främling
(x)Tagit droger
(x)Liftat
(x)Dansat på ett bord
(x) Strippat
( )Bråkat med polisen
(x)Kissat utomhus
( )Tappat skorna
( )Åkt ambulans
(x)Varit i slagsmål
(x)Varit otrogen
(x)Kysst en av person med samma kön
( )Haft sex med en person med samma kön
(x)Varit inne på krogen
(x)Varit inne på krogen och varit under 18
( )Åkt in i fyllecell
( )Blivit tagen av polisen
(x)Hickat
( )Kört tequilarace
(x)Somnat utomhus
(x)Nakenbadat
(x)Tappat trosorna/kalsongerna
(x)Ljugit för dina föräldrar
(x)Sagt en hemlis
(x)Festat utomlands
( )Vaknat upp på annan ort
(x)Blivit målad i ansiktet
(x)Målat nån i ansiktet
(x)Festat fram till morgonen
(x)Sovit i tält
(x)Gjort sönder någonting
(x)Busringt
(x)Spytt i en bar
( )Tappat alla dina pengar
(x)Åkt taxi
(x)Sett ett slagsmål
( )Förstört en fest
(x)Druckit med en familjemedlem
(x)Rökt
(x)Snusat
(x)Rökt cigarr
(x)Hoppat från en balkong
( )Velat dö
( )Tagit medicin tillsammans med alkohol
(x)Slängt en glasflaska i marken
(x)Blivit ovän med någon
( )Ramlat i vatten
(x)Varit på en festival
(x)Sluddrat
( )Somnat i ett badkar
(x)Raggat
(x)Blivit uppraggad
(x)Sjungit högt
( )Rakat bort allt hår
(x)Haft sex
( )Kört bil
( )Sniffat något
(x)Snubblat
(x)Dragit ner byxorna för att visa rumpan
(x)Visat brösten
(x)Träffat roliga människor
(x)Beställt mat
( )Sovit på en parkbänk
( )Festat själv
(x)Snattat alkohol
( )Sovit i en trappuppgång
( )Varit med om en bilolycka
( )Sett någon dö
(x)Gråtit
(x)Skrattat

Totalt: 5-20 HÖRRU MAMMAGRIS, VET DU ENS VAD FEST ÄR?
21-60 PARTY MED DIG SKULLE INTE VA FEL
61-75 ALKIS, TA DET LUNGT MED SPRITEN!

Helgen åh helgen

Ronja och jag tog vårt ansvar som storasystrar och bjöd Lotta på en riktig praktfylla på artonårsdagen i fredags. Med andra ord drog vi i oss tre vinare, ett sexpack öl och ett antal cube INNAN vi gick ut på krogen. Det var som bäddat för succé. Därefter inträder dimman. Det enda som jag med säkerhet vet inträffade var att det bjöds på skumpa, att jag tog jobbet som manisk satmara, att Lotta satt själv och drack vatten på två våningar och att vi gav upp våra försök till efterskiva vid sådär halvtvåsnåret. Nästa morgon vaknar vi upp vid sådär halv nio, precis lika tankande som när vi gick och la oss. Till mitt förtret finner jag själv sovandes i soffan, avvisad från min egen säng, linserna i och sminket på. På något vänster har jag lyckats få av mig kläderna. Min plats i sängen har Björn tagit, samme man som tog sig friheten att kalla mig fat crackhoe andra gången vi träffades, samme man som när han ser min lillasyster för första gången så finkänsligt utbrister att att jag aldrig någonsin får ta med Lotta ut på krogen för att hon kommer att sno alla potentiella ligg jag någonsin haft. Samme man bjuder dock på äcklig med välbehövlig bakismacka på subway. Efter att ha städat bort dem värsta spåren av fylleslag kommer mormor på besök och åter igen vankas det prinsesstårta. Första delen av lördagskvällen spenderades som fullfjädrad servitris, för att sedan inta min postition som låtsasbartender. Mycket få drinkar blev sålda över min bardisk, lös fejkheten igenom? När det var dags att räkna kassan infinner sig min chef, skrålande och askalas. Även en tokfull Gino slår sig ner. Mariana är full, kåt och efterfestsugen och Gino pratar slumpartade nummer för att göra mitt liv jävligare..under tiden som jag räknar stålarna. Vid fyratiden stupar jag till slut i säng för att sedan bli väckt vid den okristligt tidiga timmen 15.00. Hemma väntar ännu mer prinsesstårta, korsförhör av släktingar samt meningslösa trevlighetskonversationer. Vid halv sju flyr jag fältet. Lyckligt ovetande om följderna åker jag på barutbildning på jobbet där träningsdrinkarna inte får gå till spillo. Några cosmopolitan, mojitos och slippery nippel senare befinner jag mig på okänd mark där offret ifråga ägnar sig åt sådana horribla nattliga aktiviteter att jag vid sjutiden helt enkelt går upp och går till skolan. Ytterligare en dag drabbas mina skolkamrater av en illaluktande bakfull kvinna.

Lavalampans återkomst

Inom loppet av en vecka har jag lyckats med bedriften att besöka TVÅ hushåll som båda äger en LAVALAMPA. Detta är människor, som enligt min standard, är normalt funtade varelser. Jag får det inte att gå ihop. Jag som trodde lavalampan åkte ut i samma veva som kassettbanden och självlysande stickers? Världen upphör aldrig att förvåna. Vad ska man säga, det är minst sagt upplyftande att hitta brister hos folk! I övrigt så har jag kommit till en betungande insikt, jag har nämligen kommit fram till att det inte finns en enda last som jag inte har, name one, I have them all!

1. Kaffe
2. Snus
3. Cigaretter
4. Choklad och sötsaker i största allmänhet
5. Rödvin och annan dryck innehållande alkohol
6. Siffran talar för sig själv
7. Tuggummi
8. Lypsyl, cerat, carmex
9. Kolesterol- och fettrik mat

Än är jag snygg, jag njuter så länge det varar.

Onsdag och alkohol

En kopp kaffe, en snus, en semla, en återställare, en cigg och en chokladkaka. Då och endast då skulle jag bli människa igen efter ytterligare en onsdagshärjning på två våningar. Bakfull och jävlig tog jag mig ändå till skolan iförd gårdagens outfit, smink och trosor. Jag var dock såpass respektfull mot mina medmänniskor att borstade bort fotogenångan ur munnen. Gårdagen var högst lyckad och i morse, till skillnad från förra veckan, vaknade jag upp fullt medveten om var jag befann mig. Alkoholkonsumtionen var måttlig, minnesluckorna få, huden alldeles lagom bar och ångesten idag obefintlig. Vad mer kan man begära?

Vilken horribel start på dagen

Bil och Bostad, djävulens avkomma, miljöförstöraren, pesten och koleran. Ytterligare en gång har den infekterat mitt brevinkast. Antingen är brevbäraren analfabet eller bara ett äkta ärkepucko som vecka efter vecka lyckats ignorera min egensnickrade men dock så tydliga "ABSOLUT INGEN BIL OCH BOSTAD!". Jag misstänker att det är fler än jag som blir vansinning, två dagar efter min skylt hamnade på dörren tog grannen eget initiativ, ritade en dödskalleteckning med orden "Jag vill inte ha nån jävla Bil och Bostad" och satte upp på dörren. Hursomhelst så fortsätter misären när är dags att inhandla veckans efterlängtade och välbehövda snusdosa och kioskgubben försöker råna mig på 34,50! 34,50 utbrast jag i alldeles för gäll ton, stängde portmonän och störtade ut ur butiken. Nån jävla måtta får det väl ändå vara!
Föressten så går projekt Beach 2008 käpprätt åt fanders, efter två delikata chokladbollar hemma hos Erina beger jag mig hemåt vid tiosnåret, bara för att finna två semlor som mamma Monika lämnat utanför lägenhetsdörren och som jag utan det minsta dåligt samvete smackar i mig. Det vet ju alla att man bränner ohyggligt många kalorier i sömnen.

Jag välkomnar mig själv högaktningsfullt

Nu har det hänt, Lisa Charlotte Diehl har gett sig in på totalt okända marker. Aldrig i livet trodde jag väl att detta skulle hända, en jävla blogg. När resten av min otroligt coola, fashionabla umgängeskrets läste Alex Schulmans livsbetraktelser stötte jag för första gången på ordet blogg som en faktaruta i lokaltidningen. Som sista överlevare med hederligt anteckningsblock och kulspetspennor i skolan, våga vägra internet hemma och med föga aning om innebörden av RAM minne, extern hårddisk och brandväggar har jag nu alltså slängt alla mina principer i älven och skapat mig själv en blogg. Välkommen hit Lisa, tack tack