Det är något allvarligt fel på mitt underliv. Utebliven mens och inkontinens stavas det. Inte en droppe mens har lämnat min vagina sen början av december, desto fler droppar oönskat urin. Min kropp har fått allt om bakfoten, hallå kropp, det är femtioplussare som befinner sig i klimakteriet som byter tamponger mot tena lady! Mitt inre system har skapat en evil pakt mot mig. Jag traskar omkring som en fullt fungerande människa när plötsligt, och helt utan förvarning, jag känner att jag måste urinera. Och ingen förvarning får man, what so ever! Tycker min kissblåsa att jag måste kissa, ja då måste jag kissa, på stubinen. Vanliga dagar är jag en mycket frekvent toalettbesökare. På helger och andra dagar spenderandes på krogen är jag the queen of peeing, V.I.P. gästen på dass numero uno. Så har ni frågor och funderingar angående Umeå stads offentliga toaletter så är jag mer än glad att kunna stå till tjänst. Jag kan nämligen skryta med att vara en mycket bevandrad och allmänvetande toalettbesökare.
För övrigt så var den befängda högtidsdagen alla hjärtans dag en mindre succé. Trots mitt tillstånd som fri, ledig och tillgänglig lyckades jag kamma hem hjärtbakelser, tio rosor och två askar choklad. Jag kan bara anta att det är min förtjusande approach, charmiga leende och looking-for-love-glansen i mina ögon som hjälpte mig.
Som min lillebror skulle ha uttryckt sig: So long suckers!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar