Idag har jag tänkt mycket på min pappa och saknat honom. Jag hade så himla gärna velat att han skulle se all denna fantastiska terräng och skidåkning, det hade han älskat.
Alldeles solo åkte jag idag, av helt fri vilja. Och vilken dag sen! jag fick bestämma helt själv varthän det skulle gå. Och så pushade jag mig själv att åka på en massa ställen som jag kanske egentligen inte vågar eller tror att jag klarar av. Och jag åkte bra, jäkligt bra stundtals. Idag hade pappa varit stolt över mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar